Jag har i hela mitt liv läst Svenska Dagbladet, en fantastisk tidning i mitt tycke, tills det kommer till det digitala variant. Aldrig har jag varit med om maken till så dålig iPad-tidning. Version 1 var en PDF-tidning som laddades ner i programmet och som jag antogs betala pengar för, som redan existerande prenumerant. Istället kunde jag logga in på SvD och ladda ner PDFen själv, utan kostnad, då den ingår i prenumerationen. På liknande sätt har det fortsatt och Svenskan använder fortfarande inte Newsstand, varför är för mig obegripligt. Det var dags för ett byte!

Jag fick chansen att testa DN+ genom skolan som en del i den prenumeration som man som kårmedlem får ta del av. Och wow, vilken skillnad att få läsa en tidning som från grunden är gjord för just iPad och de förutsättningar som ges. DN+ har nästan allt jag kan önska mig, förutom en enda liten detalj.

Låt mig börja med att beskriva lite hur det funkar. Samma innehåll som finns i tidningen går att finna i iPad upplagan. Man missar alltså inget genom att läsa på en annan plattform än den tryckta. Flertalet annonser görs mer interaktiva och jag märker att jag visar betydligt större intresse för dessa annonser än de som finns i vanliga tidningen (annonsörerna får alltså mer för pengarna). Därtill är det enkelt att gå mellan sidor och delar och genom ett knapptryck har man tillgång till arkivet med gamla upplagor.

Tack vare att DN+ använder Newsstand så läggs tidningens ikon i Newsstand-hyllan och tar mindre plats på hemskärmen, ett plus! Därtill har DN nu, i senaste versionen, börjat använda Newsstands distributions-funktion. Låt iPaden ligga på över natten och när du öppnar upp den nästa morgon så har senaste versionen automagiskt laddats ner till din padda, mycket smidigt. 

Den enda negativa punkten som jag har, är att man enbart kan läsa tidningen i porträtt-läge, alltså stående. Det är förvisso naturligt att tidningen är längre än bred, men jag vill kunna vinkla upp den med mitt Smart Cover och läsa i liggande läge, något som inte går. Ett litet minus. 

Mängden material som man kan integrera med får gärna öka lite, i nuläget är det mycket som bara är statiskt. 

Sen ska DN ha ett stort plus för att man vågar satsa på en ny, modern, plattform som underlättar för kunderna. SvD och Di, det är dags att förstå att iPad är en plattform att räkna med. Att inte använda Newsstand och inte använda automatisk nedladdning och därtill ta dyrt betalt för något existerande kunder gratis kan ladda ner från webbsidan känns som rena Gestapo-fasonerna. Att dessutom inte anpassa materialet och använda potentialen hos plattformen är bara märkligt. Gör om gör rätt! Titta på DN+ så ska ni se att kunderna snart börjar rulla in. 

Fördelarna med detta är många, man har t.ex. alltid tillgång till sin kalender, mail och dokument, oavsett var man är och vilken dator man använder. Allt som krävs är en internetanslutning och webbläsare.

Kraven som ställs på din dator eller datorn du använder är en bråkdel av vad som krävs för att köra Microsoft Office eller iWork. En 7 år gammal dator klarar det lika gallant som en splitter ny, samtidigt som mobila enheter och dylikt kan komma åt innehållet.

Möjligheterna till samarbete är en av de största fördelarna med Google Docs (en del av Google Apps). Eftersom att allt arbete sker i webbläsaren är delning av arbeten lika enkelt som en knapptryckning. Det är därtill möjligt att i realtid se vad andra användare skriver och redigerar i ett dokument och du kan själv göra ändringar och tillägg.

Detta var lite om födelarna med Google Apps, jag tänkte nu beskriva några av de problem och nackdelar jag stött på.

Det första och största problemet är avsaknaden av support. När man ska migrera från ett system till ett annat är man garanterad att stöta på problem. Detta är en naturlig del av processen och också en del då man lär sig väldigt mycket om systemet. Problemet är att om man inte kan få direkta svar från någon och hänvisas till support-forum så blir detta mycket mer tungrott och man får se många sura miner på vägen. För att på allvar kunna konkurrera med andra företag om denna marknad måste detta förbättras tiofaldigt. Det måste finnas ett supportnummer man kan ringa för att få svar och hjälp.

Ytterligar en nackdel, framförallt med Google Docs, är att man inte kan arbeta med dokument, kalkylblad, presentationer etc. när man inte har tillgång till internet. Ibland på resa eller språng har man inte alltid tillgång till webben och då r ens dokument otillgängliga. Detta är ett problem som jag vet Google jobbar på, men i nuläget är detta ett irriterande problem.

Sammanfattningsvis kan man säga att Google Apps är otroligt smidigt och bra och något för alla företag att titta på. Samtidigt finns det vissa problem, några av dem stora, som Google måste lösa om man på allvar vill konkurrera på affärsmarknaden. Det räcker inte med ett Support Forum.

CC-licens http://www.flickr.com/photos/kirklau/1638526962/

Jag som inte är alltför gammal och i princip är uppfödd med internet har en helt annan bild av internet än den som lärarna framställde. En sak som t.ex. framfördes väldigt tydligt från vissa var att man inte ansåg att vara aktiv på Facebook var som att vara social. Att prata med vännerna på rasten är i deras ögon mer socialt än att bedriva 5 chattar på Facebook. Detta var något som jag vände mig kraftigt emot då jag menar att båda forumen ger möjlighet till social interaktion och att världen faktiskt förändras (och tur är väl det, när dör faxen?) och med den hur vi interagerar med varandra.

Online-spel blev också ett hett debattämne. Många menade att de var skadliga för barnen och att man får en felaktig världsbild av att spela dem. Jag å min sida hävdade att det inte finns några vetenskapligt fastställda negativa effekter gällande datorspel, förutom stillasittande. Däremot finns studier som påvisar att spel utvecklar det strategiska tänkandet och också övar upp hjärnan på att snabbt kunna hämta in mycket information och ta snabba välavvägda beslut.

Som en fortsättning på spelen menade man att de kontakter man skapar inom spelen inte anses riktiga då de bara finns på nätet. Jag valde då att ta mig själv som exempel igen och då mina kontakter på Twitter. Jag har tack vare stor närvaro på tjänsten och envishet fått chansen att träffa minst 10 människor som jag aldrig skulle träffat annars. Därtill har en av dessa kommit att bli en god vän.Så att säga att nya personer man träffar i spel och på andra sidor inte kan bli riktiga vänner är bara bullcrap! Om något möjliggör internet för ungdomar, som annars är blyga eller har svårt att skaffa nya vänner, att i en säker tillvaro skaffa vänner hos likasinnade. Om något borde dessa ungdomar uppmuntras att använda nätet för att skapa nya kontakter, vilket i slutändan kan leda till ökat självförtroende och i förlängningen en ökad social förmåga.

Det vi slutligen pratade om var den ton som används på nätet och varför det är lättare att vara elak på Facebook än i verkligheten. En bra poäng som togs upp var att just känslan av att vara “anonym” och att man kan välja att strunta i svaren som kommer lockar nog många till att använda den vägen istället. Min fråga är: var är dessa människors moraliska grund från början. Personligen har jag aldrig haft något som övervakat mina nätvanor, snarare tvärt om. Ändå så har jag klarat mig utan problem just tack vare min moraliska grund. Var är denna för dagens ungdomar? Är detta något man inte längre får från hemmet och omvärlden?

Vad tycker du?

Högst upp på listan måste helt enkelt iPad stå. Visst det har gått rykten under en lång lång tid att Apple skulle arbeta med något liknande, men när de faktiskt lanserade denna magiska enhet, det var något särskilt. Jag kunde inte i min vildaste fantasti tänka mig att Apple skulle kunna göra något så fantastiskt bra som iPaden och än mindre kunde jag tänka mig att jag bara några månader senare skulle sitta med en i mina händer. Joakim Jardenbergs uppackning av den första iPaden i Sverige och det numera vedertagna namnet Paddan är svåra att glömma.

Tvåa på listan måste vara Macbook Air. Visst, själva konceptet är inte nytt, men idéerna är det. När Apple skapade Macbook Air skapade man en extrem dator som kanske inte riktigt var mogen för tidsåldern. Den fick ta mycket skit för att vara långsam etc. Med denna version har man sprungit ikapp och förbi. Den gamla skiv-disken kastas ut till föremån för en, på moderkortet integrerad, SSD-disk. Detta gör att datorn är galet snabb och responsiv, samtidigt som batteriet håller länge och datorns vikt kan hållas väldigt låg.

Macbook Air har alltid varit en experiment-dator för Apple, här har man testat nya funktioner som, om de fungerat, senare kommit till systern Macbook och storasyster Macbook Pro. När luft-datorn lanserades iår berättade Steve Jobs att man tagit mycket inspiration och lärdom från iPad och kombinerat detta med den tidigare Macbook Airen. Resultatet, en ultralätt superresponsiv dator med megabatteri och instant-on (när man lyfter locket och datorn är i vila startar den upp snabbare än andra datorer). Man kan inte göra annat än att applådera. Mer än tidigare har Apple visat hur man tar lärdom från sina olika produkter och använder det i andra produkter, bravo!

Magic Trackpad är ytterligare en produkt som jag inte kunde tänka mig skulle komma och som jag fortfarande inte känner något köpbehov för. Jag undrar hur många som använder denna lilla styrplatta? Kan inte vara många.

Årets flopp måste utan tvekan vara när Apple meddelade att århundradets händelse skulle avslöjas dagen efter. Den händelsen var att Beatles kom tillbaka till iTunes Store. Ett totalt anti-klimax som jag fortfarande inte förlåtit Apple för.

Därtill minns nog alla, Apple-fan eller ej, problemen som målades upp med iPhone 4:s antenn. Vissa sa att den var obrukbar, tester i Sverige har visat att det bara är nätet i USA som suger. Svårare än så var det inte. iPhone 4 fungerar hur bra som helst och någon Antennagate blev det aldrig tal om. Consumer Report kanske skulle testa näten lite bättre innan de skyller på telefonerna!

Om man skulle försöka sig på en liten framåtblick, om ett år när vi sitter och tittar tillbaka på Apple-året, vad kommer ha hänt då?

Först och främst kommer Apple lansera Mac OS X Lion. Det verkar vara en ganska stor uppdatering och även här har Apple hämtat inspiration från iPad samt andra iOS enheter. I detta operativsystem (även om den kommer som en separat lite innan Lion) kommer också Mac App Store att lanseras. Samma idé som App Store för iOS-enheter. Allt integrerat direkt in i dator. Installation, uppdateringar, nya heta program, Mac App Store sköter allt åt dig!

Genomgående tror jag att Apple kommer hämta mycket mer inspiration från iOS och inkorporera i sina datorer. Att både Macbook och Macbook Pro får instant on och även SSD som någon form av standard är inte omöjligt. Kanske högre upplösning på skärmarna också, det skulle vara ett välkommet tillägg.

Intel har nyligen lanserat sin Sandy Bridge processor-struktur. Denna integrerar en grafikkrets direkt i processorn och Apples tidigare nära samarbete med Intel kan ha gjort att man fått en tidig försmak. Att Apple börjar använda denna processor-struktur är inte omöjligt.

Att vi får se en ny iPad, iPhone och iPod Touch är säkert. Förhoppningsvis får iPhone mer minne och då får även iPod Touch det (64 respektive 128 GB). iPad får säkert en tunnare design, högre upplösning på skärmen (dock inte säkert att den får retina display), högre klockfrekvens på processorn och en kamera. FaceTime kommer Apple försöka lansera ännu hårdare, även om Skype nu lanserat detta i iPhone också (både via 3G och Wifi). FaceTime har jag lite svårt att förhålla mig till. Känns som att uppfinna hjulet igen och då kan jag lika gärna använda tjänster som mina vänner redan använder och få samma funktion.

Nu har jag siat ordentligt. Vad tror du? Lämna en kommentar!

]]> http://geco.nu/tillbakablick-och-framatblick-pa-apple-aret/feed/ 0 http://geco.nu/svar-fran-anna-karin-hatt/ http://geco.nu/svar-fran-anna-karin-hatt/#comments Wed, 29 Dec 2010 22:34:34 +0000 Sebastian http://geco.nu/?p=2289 Tidigare iår skickade jag ett mail till vår nya IT-minster Anna-Karin Hatt. Då jag inte fått svar från henne företrädare räknade jag inte med något svar denna gång. Undrens tid är inte förbi och ni ska tro att jag blev förvånad när jag såg ett mail från Anna-Karin Hatt i mailboxen idag. Nedan kan ni se vad hon skriver.

Hej Sebastian!

Tack för brevet. Jag hade gärna sett att du hade fått svar tidigare från mig.

Det är alltid tråkigt då människor engagerar sig och sedan kanske inte alls får den hjälp de tror att de ska få. Din redogörelse för samtalet med kommunen är ett sådant exempel. För mig är det självklart att man i kontakterna med en kommun ska få reda på det man undrar över, och inte få en redogörelse för hur det ser ut på andra ställen i landet. Så jag tycker att du ska ta en förnyad kontakt med dem för att höra hur de jobbar för att stimulera utbyggnaden av bredband.

Du skriver också och tycker att den statliga bredbandspolitiken missgynnar boende i kranskommunerna runt våra stora befolkningscentra. Det är inte så. Utan att gå in på en lång historik över bredband i Sverige så kan man sammanfatta saken med att staten av konkurrensskäl inte har haft de legala möjligheterna att bygga ut bredband på de platser, troligen också där du bor, där marknaden redan tillhandahållit lösningar.

Vad gäller framtiden så är våra målsättningar klart uttalade i en strategi som presenterades av regeringen hösten 2009. Målet är att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Detaljerna i hur arbetet kommer att bedrivas finns i skriften nedan.

I varje säte finns en skärm, som är ca 7 tum stor. Mellan sätena finns det ett eluttag för att ladda dator, iPhone, iPad eller något annat som behöver ström, genialiskt. Just eluttagen är något som jag förundras över att flera bolag inte tar efter. Kan inte krävas särskilt mycket ström för det och det är en mycket uppskattad gest för alla som har med sig något batteridrivet (det vill säga varenda passagerare).

Med över 90 kanaler (se nedan) och flertalet filmer är det lätt att hitta något som man tycker om. Detta är alltså Live-TV. Inget förinspelat utan Live. Man får se ca 10 minuter gratis innan man måste betala för sig. Just betalningen är i min mening det mest geniala i hela kråksången. Oavsett hur lång resan är betalar man $6 för full tillgång till alla kanaler och filmer. Låt mig säg det igen, sex dollar!!

Nästan samma summan man lägger på att köpa en kaffe kan man alltså lägga på och få tillgång till över 90 kanaler och filmer. Detta gör att man inte tvekar många sekunder innan man plockar fram kreditkortet och drar det i läsaren till höger om skärmen. Sekunder senare har man tillgång till allt.

När jag satt i sätet och tittade på Harry Potter slog det mig att precis såhär borde alla flygplan vara utrustade. Man är beredd att betala för “premium content”, så länge som priset är resonabelt. Hade jag flugit 8 timmar hade jag varit beredd att betala det dubbla för detta, men oavsett flygtid är det $6 som gäller. Detta är framtiden, varför försöka bromsa utvecklingen?

Snälla SAS, Lufthansa och United. När kommer detta till alla era plan?

Jag ska inleda med att jag inte är som väldigt många andra i min generation (90-talisterna). De flesta av mina vänner i samma ålder är starkt för att tillåta fildelning i Sverige. Man vill sällan betala för sådant som man kan få gratis och tanken att någon finning tonåring som sitter hemma och plånkar på en synth ska tjäna multum är avlägsen. Exempel på detta gratistänkande är att ladda ner musik, film och programvaror illegalt men även vardagsexempel som att planka på tunnelbanan eller bussen.

Jag är mer än villig att betala för saker. Filmer, programvaror, musik och, ja även kollektivtrafik. De som lägger ner massa tid och i många fall även sin själ i att skapa dessa produkter ska självklart ha lön för mödan, även den finniga tonåringen som på pojkrummet sitter och komponerar på sin synth.

För att det ska vara möjligt för mig att betala för den median som jag konsumerar måste det vara lätt att betala för det. I dagens samhälle är det på tok för svårt att t.ex. hyra film via webben och även köpa. Spotify är verkligen ett stort steg framåt för musik och en tjänst som jag verkligen älskar och därför betalar för. Möjligheten att lyssna på denna musik i mobilen gör affären ännu bättre. Även iTunes Store har gjort det enklare att inhandla musik, båda dessa två tjänster är steg i rätt riktning. Dock hör vi ofta att artisterna får för lite pengar för sitt arbete, men sanning är kanske att man inte längre kan tjäna miljonbelopp på ett enda skivsläpp och att det faktiskt krävs mycket arbete för att tjäna pengar inom denna industri, precis som inom alla andra industrier.

Ett stort problem är filmindsustrin. Denna bakåtsträvande brasch gör verkligen allt för att göra innehållet svårtillgängligt för oss konsumenter och när vi kommer på nya sätt så stämmer man folk till höger och vänster samtidigt som man inte sällan drar sig ur redan fungerande samarbeten. I USA har man verkligen haft tur, där har man dels Hulu som är en fantastiskt smart tjänst för att streama TV-program från flera av de största nätverken och dels så har man iTunes Store där man både kan köpa och hyra filmer snabbt och enkelt.

När det gäller TV-program ligger inte Sverige långt efter. Alla stora kanaler erbjuder någon form av Play-variant på internet där man kan se programmen i efterhand. Filmer är där vi ligger långt efter. Voddler kom, sågs och försvann i mina ögon. En dålig programvara, dåligt utbud och lögnaktig marknadsföring har gjort att jag ställer mig ytterst tveksam till denna tjänst. Jag skulle bara önska att samma funktion som finns i amerikanska iTunes Store, och flera andra länder, nämligen att hyra film, kan komma till Sverige. Apple har sagt att man vill utöka marknanden men det verkar som att filmföretagen tycker bättre om att stämma och åtala människor än att gör innehållet tillgängligt.

För att kunna minska den illegala nerladdningen av framförallt filmer måste den branschen göra innehållet mer lättillgängligt. Enkelheten i att hyra film via iTunes Store, titta på den och inte behöva oroa sig för att lämna tillbaka den försent är helt makalöst smidigt, det vill vi ha i Sverige.

Nästa del, som jag delvis diskuterat tidigare, är priset. Om vi vill att människor ska sluta ladda ner olagligt måste det bli mer prisvärt att köpa innehåll. Återigen är Spotify ett mycket bra exempel på detta, för en förhållandevis låg månadskostnad (eller ingen alls) får man tillgång till ett enormt musikbibliotek och kan lyssna hur mycket man vill, på vad man vill, när och var man vill. Att betala 200 kronor för en film jag troligen kommer se några få gånger känns helt enkelt inte prisvärt. Hade priset varit 100 kronor hade jag absolut kunnat tänka mig att köpa fler filmer.

Programvaror är en helt annan historia. Här är problemet många gånger att man tvingas köpa grisen i säcken. Helt utan vetskap om hur programmet kommer fungera på ens dator och om det har det som krävs ska man lägga ut pengar för att sedan få veta att det inte alls var vad man letade efter. Erbjud istället en demo-version som fungerar i säg 14 dagar, ingen halvlåst version som inte visar programmets fulla potential utan hellre en tidsbegränsad fullversion. Detta gör det möjligt för köparen att se om programmet är värt pengarna. och uppfyller de behov man kan tänkas ha.

Slutligen ska sägas att jag inte anser att man ska tvingas betala två gånger för samma sak. Det vill säga att köper jag en film på DVD kan jag, utan dåligt samvete, ladda ner samma film från nätet på ett illegalt sätt. Samma sak gäller musik, har jag en gång köpt musiken är det inte mer än rätt att jag kan ladda ner samma musik, i ett annat format, utan konsekvenser. Bara för att industrin får för sig att byta standard till någon ny superfantastiskt format ska inte jag tvingas betala extra för detta. Missförstå mig rätt, även om jag då och då köper musik även i nya format så anser jag det inte fel att man ladda ner musik illegalt om man redan äger denna. Detta gäller även programvaror. Har jag lagt ner tusentals kronor på programvaror från Microsoft och Adobe (för att ta två exempel), ska jag inte tvingas betala ytterligare en hutlös summa för att använda programmet på en annan dator.

Fildelning har kommit i rampljuset de senaste åren, framförallt i takt med att Piratpartiet blivit mer och mer populärt. Samtidigt växer motståndet mot fildelning och FRA-lagen är bara ett exempel på hur vi i Sverige valt att tydligt säga nej till fildelning. Mig veterligen är det enbart miljöpartiet bland riksdagspartierna som propagerar för att fildelning ska tillåtas i Sverige, men det kan mycket väl vara något annat parti också.

Nu vet ni hur jag tänker kring fildelning, men nu vill jag veta er. Vad tycker ni och framförallt varför tycker ni det? Det är enkelt att säga för eller emot men när man frågar varför kan det bli lite svårare.

Innan ni läser brevet ska ni veta att jag inte har något emot glesbygden och jag missunnar inte dem möjligheten till snabbt Internet. Det jag vill, är att även vi som bor i storstadsområdena ska få samma chans.

Jag heter Sebastian Brinkenfeldt och bor i Danderyd. Jag försökte kontakta din företrädare, men fick då inget svar. Hoppas att detta mail får en annan respons.

Min fråga gäller fibernätverk i storstadsområdena med angränsande kommuner. Själv bor jag som sagt i Danderyd, en kommun som både angränsar till Stockholm och har en hyfsad ekonomi. Detta till trots har vi som bor här inte fått möjlighet att ansluta oss till ett fibernätverk. Samtidigt är det många i glesbygden som sitter på fiberanslutning och har många olika operatörer att välja mellan. Det känns mycket märkligt att någon som sitter mitt i skogen i Skellefteå har möjlighet att använda en fiberuppkoppling samtidigt som jag som bor i Stockholm sitter på en riktigt usel telefonlina och på en bra dag får ut ca 11 mbits ur ADSL-jacket.

Jag menar inte på något sätt att de i glesbygd inte förtjänar snabbt internet. Det jag vill trycka på är mer att vi i Storstadsområdena ofta glöms bort i detta. I stadskärnan är fiber vanligt, men vi som bor i kommunerna runt om får inte chans att koppla upp oss mot detta. Samtidigt läser jag i tidningen att ytterligare stora summor pengar kommer avsättas för att glesbygden ska få fibernätverk. Det känns allt annat än rättvist.

Jag har själv varit i kontakt med kommunalrådet i Danderyd och svaret jag fått från dem är att man i glesbygd får statligt bidrag för att lägga ner fiber, något vi i “Storstaden” inte får. Om man skulle våga sig på en jämförelse så har alltså en person som bor en bit utanför en stad i Norrland fiberuppkoppling med bredband, telefoni och TV. Bredband som dessutom har möjlighet att nå i princip obegränsade hastigheter. Därtill har denne person en uppsjö av leverantörer att välja mellan för att hitta den som passar just dennes behov. Jag, som då bor nära huvudstaden och per definition i Stockholmsområdet är förpassad till en dåligt byggd kopparledning för att få mitt bredband. Ett bredband som max ge 11 mbits. Jag har dessutom inte möjlighet att varken titta på TV eller ringa via denna. Med den jämförelsen känns det som om jag bor i urskogen.

Min fråga, rakt ut, är: Varför struntar ni i oss som bor i grannkommuner till storstadsområden och fokuserar alla pengar och energi på glesbygden när ni bygger fibernätverk? Ska man tvingas flytta till någon annan stad för att få en chans att få snabbt internet?

Med vänliga hälsningar.

Sebastian Brinkenfeldt

När jag läste Macworld:s test av NOCS NS200 blev jag med en gång intresserad att test dessa lurar. Det dröjde dock inte alltför länge innan problemen med lurarna uppstod, men som tur är ger NOCS två års garanti på sina hörlurar. Jag fick lämna tillbaka lurarna till Teknikmagasinet där jag köpte dem och fick dem utbytta. Bara några månader senare tvingades jag byta ut dem igen för att de var trasiga.

För två veckor sedan fick jag helt enkelt nog, jag var trött att tvingas byta mina hörlurar gång på gång och skrev ett, minst sagt, skarpt meddelande på Twitter där jag beskrev hur trött jag var på att tvingas byta ut mina lurar stup i kvarten.

Senare samma kväll fick jag ett mail från NOCS VD, Daniel Alhm, som förklarade att han var ledsen att jag var missnöjd med mina hörlurar och ville kompensera mig genom att skicka mig ett nytt exemplar av de helt nya hörlurarna som kommer ut i maj.

För mig är detta sannerligen service i världsklass. Jag behövde inte ens kontakta NOCS för att förklara att jag var missnöjd utan ett litet meddelande räckte och vips så var mitt problem löst.

Många företag gör den totala motsatsen mot vad NOCS gjorde. Istället för att utan minsta problem byta ut produkten vägrar man att göra detta och säger att kunden förstört den. Må så vara, men i slutändan kommer NOCS tjäna mer på att ge mig ett par nya lurar, t.ex. som detta inlägg.

Jag är väldigt nöjd med mina hörlurar från NOCS, de har ett väldigt bra ljud och för att vara första versionen från ett helt nytt företag är de riktigt bra. Jag har tvingats byta dem flera gånger, men tack vare NOCS garanti har detta aldrig varit ett problem. Det ska bli väldigt intressant att se hur deras nya hörlurar fungerar när de kommer ut i början på maj. Det kommer en recension på dessa!

Som webbkonsult har jag jobbat med ett otal olika webbhotell, samtidigt som jag som internetberoende ungdom gått igenom ännu fler. Jag har fått lära mig den hårda vägen att det billigaste billiga aldrig är bäst.

Oderland

Mitt första webbhotell som jag kom i kontakt med var Oderland och det var tack vare att min mamma skaffade en hemsida som jag fick tillgång till denna. Oderland var och är fortfarande ett ok webbhotell i min mening. Servrarna är hyfsat snabba i respons-tiden och man får stor utrymme och månatlig trafik för summan man betalar (10 GB utrymme och 50 GB trafik). Det som jag inte gillade med Oderland och som jag fortfarande har svårt för är deras kontrollpanel som jag tycker är onödigt svårnavigerad.

One.com

Det första webbhotellet som jag själv inhandlade var One.com. Innan ni läser vidare vill jag bara säga: VARNING! Allt kan se ut att vara guld och gröna skogar, men när man väl börjat använda detta hotell förstår man att man köpt grisen i säcken. Summan per månad går knappast att klaga på (12 kr) och för den summan får man 3 GB i utrymme och fri trafik (Hur fri denna är vet jag inte, men har hört skräckhistorier där de stängt ner sidor utan varning pga för stor användning)

Surftown

Detta är ett av de webbhotell som jag själv använder för mina sidor och också har rekommenderat till flera av mina kunder. Surftown är ett bra medium-budget hotell och man får mycket för pengarna. För 36,25 kronor i månad får man väl tilltagna 10 GB utrymme och 30 GB trafik, mycket prisvärt måste man säga. Surftown är inte bäst, men långt ifrån sämst. Jag har haft oturen att hamna på en väldigt långsam server, men efter kontakt med supporten (som förövrigt är väldigt trevlig) flyttade de min sida till en annan server och vips så var det problemet borta. Fortfarande kan jag dock känna att sidan är lite för slöladdad, även när man laddar admin-gränssnittet för WordPress. Dessutom är SAFE MODE påslaget så man har inte lika stora möjligheter att använda olika plugins etc. För en sida som inte behöver vara jättesnabb och för någon som söker att bra och billigt webbhotell är Surftown absolut värt ett test.
Förutom bra priser vinner Surftown kontrollpanels-omgången. De har den absolut bästa kontrollpanelen som jag testat. Tack vare ikoner och hjälpande text kan man snabbt hitta det man söker. Överlägset vid eventuella kriser hos sidan (som jag själv skapat .

Loopia

För några år sedan var Loopia ett oerhört omtyckt webbhotell. Alla ville använda Loopia och de fick mycket bra kritik för snabbhet etc. Sedan dess verkar det dock ha gått snabbt nedför. Genom Webbstjärnan fick jag själv chansen att använda Loopia som webbhotell och jag hade höga förväntningar på vad jag skulle få uppleva. Dessvärre grusades dessa förväntningar ganska omgående efter att jag kört igång. Det första som jag möttes av var en helt ologisk meny och det tog 30 minuter innan jag ens kunde installera WordPress, något som borde gå blixtsnabbt att hitta. Därtill hade servern konstiga begränsningar så vissa plugins som funkat hos alla andra webbhotell fungerade inte hos Loopia (även hos Surftown som har SAFE MODE påslaget).
Förutom detta stora problem är deras servrar lika stabila som en pensionär på hal is. Senast i eftermiddags klappade dessa ihop igen och många kunde inte komma åt sina sidor.

Ett pris på 83 kr/mån för 5 GB utrymme och 50 GB trafik känns lite snålt måste jag säga, framförallt eftersom att de har andra tydliga brister!

Binero

En guldklimp bland de andra! Binero hade jag länge velat testa då jag hört så mycket gott om dem, men priset och ett ny-införskaffat webbhotell hos Surftown gjorde att jag avstod. Det var under mellandagarna då Binero bjöd på ett helt års webbhotell samt ett domän helt gratis som jag började använda dem. Sedan dess har jag aldrig tittat tillbaka.
Binero är de absolut snabbaste servrarna jag varit med om. WordPress-gränssnittet laddas ultra-snabbt och uppladdning av bilder fungerar direkt och utan problem. Det är en fröjd att använda en sida som finns hos Binero. Därtill är kontrollpanelen logiskt och bra uppbyggd så det går lätt och snabbt att hitta vad man letar efter.

Företaget marknadsför sig som Sveriges vänligaste webbhotell och jag kan inte göra annat än att hålla med. När det kommer till kundsupport är Binero överlägsna. Med telefonsupport 9-22 vardagar blir de svårslagna i detta race. Att de dessutom är otroligt trevlig och kunniga när man väl pratar med dem gör inte det hela sämre.

Finns det inga nackdelar då? Knappt, den enda nackdelen med Binero som jag anser det är det lite väl snåla utrymmet på 3 GB, ett utrymme på 5 GB tycker jag de kunde bjuda på i alla fall.

Alla kunder som på något sätt tänkt driva sin sida professionellt bör i min mening använda Binero. För 69 kr/mån får man Sveriges snabbaste webbhotell (i min erfarenhet), en fantastiskt grym support som har öppet mellan 9 och 22 alla vardagar samt 10-15 helger, ett utrymme på 3 GB (som är i det snålaste laget måste jag säga) och 50 GB trafik.

Uppdatering: i och med Binero 2.0 erbjuder Binero smått makalösa 100GB i det minsta paketet (privatpaketet som de kallar det men som funkar för företag också) och 200GB i det större paketet, lägg därtill 2000/4000GB trafik varje månad. Om något lyser Binero starkare än någonsin! Det är ingen tvekan, Binero är Sveriges bästa webbhotell!

Ska du skapa en sida som du vill använda till fullo, använd Binero!

Slutligen vill jag säga att jag självklart inte testat alla webbhotell som finns och att det säkerligen finns något någonstans som skulle göra mig lika exalterad som Binero. Dock så kan jag ju bara utgå från min egen erfarenhet när jag skriver en text som denna och jag är av uppfattningen att man ska hylla det som är bra och det är Binero, utan undantag!